NaNoWriMo, THE END
Japp, då är mitt första försök på NaNoWriMo (snart avslutat)! Jag har förlikat mig med mitt öde och insett att det inte finns en enda chans att jag kan vinna, och det är okej. Det är lugnt. Jag har ända skrivit 17.750 ord och jag vill fortfarande bli klar med min berättelse, fast lite senare. Innan NaNoWriMo är slut om två dagar så vill jag åtminstone nå 20.000 ord, så det är mitt nya mål!
Trots att det inte gick så bra som jag hoppats så är NaNoWriMo definitivt någonting som jag tänker göra igen! Det är verkligen jättekul och man får jättemånga nya tips och vinklar på hur man kan skriva.
Nästa år ska jag lyckas!
Annars har månaden varit full av annat skrivande också! Förutom skrivningar i skolan då (host host) så har också skrivarklubben satt igång igen! Pga NaNoWriMo så hade jag inte jättemycket tid att slänga ihop något på temat "försvinnande", men det blev en kort dikt om kärleken mellan solen och månen i alla fall! Alla de andras texter var helt underbara och min dikt blev verkligen omkullkastad av deras grymhet, men det var ändå kul att se tjejerna igen och vi stannade och skrattade tills biblioteket stängde^^
Här är min diktberättelse:
När jag stiger så
Ser jag dig inte.
Du bara
F ö r s v i n n e r.
Och när min spöklika lyster sköljs i
Honungsstrålar
Är du redan borta från
H i m l a v a l v e t.
När diset
Upplöses
Kan jag skymta dig i
H o r i s o n t e n.
Jag undrar om du kan ana
Min glans
Som skapas av
D i g.