Bekväm

Just nu ligger jag och myser i min säng. Jag började få huvudvärk redan på vägen hem men det släppte äntligen för cirka en timme sen efter att jag druckit ett glas vatten och tagit en tablett, och det kändes bara så skönt att jag kände för att krypa ner i sängen och gosa innan jag får en god natts sömn.
 
Det är bara så skönt. Jag har prov på måndag nästa vecka men känner inte för att börja plugga förrens i helgen så just nu är allt bara lugnt och jag kan slappna av. Ni kanske har märkt recensionsspyan de senaste tre dagarna? Jo, jag blev plötsligt taggad på att recensera igen! Det var ett tag sen, men nu vill jag fortsätta pumpa ut några recensioner och hålla ingång tanken på en lista med recensioner från A-Ö... På tal om det, om ni är riktigt uppmärksamma så kanske ni har märkt att jag gjort några små justeringar på bloggen? Jag ändrade typsnitt lite varstans och sen så fixade jag Kategorierna så att det nu går att faktiskt komma till inlägg som t. ex är taggade "Anime" istället för att se alla oavsett vad de är taggade som - för den här funktionen funkade inte innan av någon anledning.
 
Imorgon ska jag gå på en internationell matmarknad - med inriktningen street food - efter skolan tillsammans med kompisar innan jag åker hem för att sova över hos min storasyster och vara barnvakt. Som tur är så är det bara för några timmar sen kommer min pappa och stöttar mig (puh). Jag blir ibland väldigt nervös runt små barn när jag måste ta hand om dem själv... över typ 6 år och det är inga problem men under det så är jag rädd att de ska skada sig eller börja gråta '-_-
 
Jag såg tofsar med vita blommor från bussen när jag åkte hem idag, vilket känns som det ultimata beviset på att våren är här! Själv väntar jag ivrigt på att få se några påskliljor, som jag tycker är löjligt fina. Vilka vårblommor gillar ni bäst?
 
I wandered lonely as a cloud
That floats on high o'er vales and hills,
When all at once I saw a crowd,
A host of golden daffodils;
Beside the lake, beneath the trees,
Fluttering and dancing in the breeze.
- William Wordsworth

Akagami no Shirayukihime

 
Titel: Akagami no shirayukihime och Agakami no Shirayukihime 2nd season
Mangaka: Sorata Akizuki
Studio: Warner Entertainment Japan, Hakusensha och  Studio Bones
Avsnitt: 12 + 12
Genre: Drama, romantik, historisk
Betyg: imageimageimageimage av imageimageimageimageimage
 
 
Shirayuki är en ung tjej med unikt äppelrött hår som jobbar i en medecinaffär. På grund av sitt hår fångar hon intresset av en dåraktig ung prins som kräver att hon ska bli hans konkubin. Shirayuki flyr och möter istället en ny prins i skogen hon gömde sig i. Prins Zen tillsammans med sina två kamrater hjälper Shirayuki och erbjuder henne att komma med honom till hans kungarike och bo där istället. Shirayuki säger ja och när hon väl kommer fram till slottet bestämmer hon sig för att hon ska ansöka till att bli en kunglig doktor.
 
Det här var en väldigt mysig anime - det hände inte överdrivet mycket men samtidigt hann karaktärerna med många olika små äventyr i båda säsongerna. Den andra säsongen var enligt mig lite mer actionfylld vilket var kul eftersom det är intressant att se hur karaktärerna tar sig an nya utmaningar.
 
Shirayuki är en väldigt älskvärd hjältinna. Hon är smart och artig och egentligen lite blyg men hennes öppna personlighet gör att hon lätt får vänner. Hennes och Zens relation var väldigt gullig på ett sätt att den var ganska oskyldig utan för den sortens skull vara mesig som så många andra shoujo-par. 
 
Det var en scen i sista avsnittet av andra säsongen som fick mig att falla pladask. Det kanske låter jättefånigt men det var en kysscen, och killen lutar sig ner och kysser henne på halsen och och, jag vet inte det var bara så coolt och fint på ett sätt! Jag gillar den scenen!
 
 
Sidkaraktärerna är också väldigt ljumma och mysiga, men ändå väldigt fint detaljerade. Ni vet, det kan inte vara en shoujo utan att det finns ett triangeldrama. Men i Shirayukihime så är det väldigt dämpat. Man anar att den här killen känner något mer för Shirayuki, men han gillar också Zen som en vän jättemycket och verkar inte vilja förstöra för dem - och visst det är härligt att se lite osjälviskhet ibland!
 
Någonting som jag undrade över under hela animens gång var varför den hette Snow White with the Red Hair när den förutom lite skumma referenser till äpplen inte hade något att göra med den urspungliga Snövit. Men jaja, snyggt namn i alla fall?
 
Bästa med animen: Mysig och skön stämning med fin animation och ett naturligt kärlekspar.
Sämsta med animen: Kunde bli tråkigt emellanåt och inte överdrivet mycket action.

Erased

 
Titel: ERASED / Boku dake ga Inai Machi
Mangaka: Kei Sanbe
Studio: A-1 Pictures
Avsnitt: 12
Genre: Drama, mysterier, thriller
Betyg: imageimageimageimageimage av imageimageimageimageimage
 
Satoru Fujinuma är en misslyckad mangaka som har förmågan att resa tillbaka i tiden för att förhindra hemska saker från att inträffa. När ett flera år gammalt kidnappnings- och mordfall dyker upp i hans liv igen är han tvungen att resa tillbaka för att lösa mysteriet, och är nu fast i sin barnkropp precis innan kidnappningen av hans klasskamrat Kayo.
 
Wow, det här var verkligen en bra anime kan jag säga! Jag var lite tveksam först eftersom jag inte brukar tycka om thrillers och deckare särskilt mycket, men jag tror att den teorin funkar på allt förutom anime. ERASED var spännande och trevlig i en slags ihopmixad blanding. Allt från att Satoru försöker bli vän med Kayo för att rädda henne till hans nuvarande liv där han jagas av polisen är otroligt hjärtslitande på ett orginellt sätt. Och morden och kidnappningarna är tillräckligt för att få en att rysa. Frågan om vem som egentligen är mördaren är alltid närvarande, och trots att jag faktiskt gissade vem det var redan i början av serien så var det på ett väldigt snyggt sätt som hen blev avslöjad i slutändan. 
 
Karaktärerna var väldigt mänskliga och relaterbara, och de alla var ett bra exempel på att allt inte är så enkelt som man tror, att inget riktigt är svart och vitt. De unga var oftast hjältarna i den här animen, tillsammans med väldigt få vuxna. Och det var konstigt fräscht att få se mysterier så som denna ur ett barns synvinkel.
 
Slutet var bra, men samtidigt det som drog ner betyget litegrann. Mestadels för att jag inte riktigt fattade antagonistens motiv och för att protagonistens öde faktiskt var ganska tragiskt (och för att han inte letade upp tjejen jag vill att han ska sluta med fort nog, the hell Satoru?).
 
Allt som allt så hann ERASED med otroligt mycket med bara tolv avsnitt, och jag önskar nästan att den vore längre så att man kunde få mer tid på sig att insupa mer ur deras fantastiskt spännande och skrämmande värld, men dock är den här animen perfekt för den som vill ha något tungt och mörkt men inte vill spendera för mycket tid.
 
Bästa med animen: Animationen, intrigen och karaktärerna var fantastiska.
Sämsta med animen: Slutet var för komplicerat, fast det var egentligen bra; det slutade bara inte riktigt som jag trodde eller ville att det skulle sluta.

Fairy Tail och Fairy Tail (2014)

 
Titel: Fairy Tail och Fairy Tail (2014)
Mangaka: Hiro Mashima
Studio: Satelight och A-1 Pictures 
Avsnitt: 175 + 102
Genre: Äventyr, magi, komedi, fantasy, action
Betyg: imageimageimageimage av imageimageimageimageimage
 
Fairy Tail är ett gille med magiker som utför uppdrag i utbyte mot pengar. Lucy Heartfilia drömmer om att någon dag bli medlem i Fairy Tail och får plötsligt chansen då hon springer på en ung trollkarl som med sin flygande katt försöker hitta sin pappa - som också är en drake. Den här serien handlar i huvudsak om medlemmarna i Fairy Tail och om hur de gång på gång stötter ihop med fiender där de måste kämpa för att inte deras familj, landet och till och med världen ska gå under.
 
För mig är Fairy Tail en sådan där anime jag valde då jag ville ha en lång och relativt känd anime. Om jag inte har fel så stod det mellan Fairy Tail och piratanimen One Piece (som jag dock också tittar på nu) och låt oss säga att jag är väldigt glad att jag valde Fairy Tail.
 
Animationen är härligt färgglad större delen av säsong ett, sedan blir det lite blekare; karaktärerna blir lite "snyggare" och inte lika grälla. Det jag tyckte om med den här animen redan innan jag sett det var att designen på karaktärerna var väldigt snygg jämfört med andra längre animes. Här ser kvinnorna lite olika ut istället för att bara vara pinnsmala och har stora bröst (som dock är väldigt vanligt även i Fairy Tail), trots att jag tycker att Erza (den rödhåriga på bilden) som är den starkaste magikern i hela Fairy Tail förtjänar lite magmuskler.
 
Historien förblir densamma större delen av tiden, de får en ny fiende och besegrar den, sen lite fillers och så börjar allt om igen. I början var det mer fokus på de fyra huvudkaraktärernas förflutna och hur det påverkade dem idag samtidigt som de slogs mot fiender, vilket var ganska intressant och gav en chansen att verkligen knyta an till karaktärerna i den här animen. För Fairy Tail vill jag dock påstå att det funkar med den här tekniken. Karaktärerna utvecklas och blir starkare för varje fight och stridscenerna är ofta väldigt laddade och coola vilket gjorde att jag inte blev uttråkad.
 
Karaktären jag gillar att följa mest är Lucy. Hon är inte det starkaste i animen (jag hoppades faktiskt under hela säsong två att hon äntligen skulle bli superstark eller någonting, blev lite besviken på den fronten trots att hon fortfarande lärde sig en hel del nya tricks) men ganska älsklig och rolig.
 
Temat på Fairy Tail är, så som många serier, vänskap före allt. I det här fallet är målas Fairy Tail hela tiden upp som en familj. Där de oavsett vad skyddar varandra och blir smått ursinniga om någon skulle skada deras kamrater. Samtidigt som det här kan ses som väldigt uttjatat så fullkomligt ÄLSKAR jag det här temat. Det är bara så gulligt och jag uppskattar när vänner skyddar varandra.
 
Det faktum att Fairy Tail byter intro vid uppskattligen var tionde-femtonde avsnitt är också ganska coolt. Speciellt eftersom de oftast är väldigt bra låtar också, så de får cred för det! Några av mina favvisar är här, härhär och här.
 
Bästa med animen: Att den lyckas hålla mig kvar trots att de kör på samma grejer hela tiden. Beundransvärt.
Sämsta med animen: Det faktum att säsong två slutade abrupt och jag vet fortfarande inte om det kommer en säsong till, vilket jag absolut tycker de ska göra en. Också det faktum att Natsu och Lucy + några av de andra paren som är så UPPENBARA, inte har blivit ihop än.

5 saker ni inte visste om mig

Jag såg en kompis som gjorde det här för ett litet tag sedan, och hon uppmuntrade andra att göra det också så jag tänkte varför inte? Jag gillar att prata om mig själv (så länge det är bra saker *host host*) förmodligen för att jag vet att jag är den som känner mig själv mest och jag är också förmodligen den som jag själv vet mest om. Få se om ni redan visste om det här:
 
1. Jag har lovat mig själv att jag aldrig ska röka en cigarett - jag hatar verkligen cigaretter på r i k t i g t. Enligt mig finns det inget bra med cigaretter förutom att det möjligtvis ger en mer "badass" känsla i foton och filmer. Jag kan inte hindra att grimasera varje gång någon som röker ställer sig bredvid mig på bushållsplatsen, till trots att det faktiskt står att det är rökning förbjuden. Du får röka om du vill, men var snäll och andas inte ut det på mig.
 
2. Jag har 570+ olika fic rekommendationer i min fic list (fast alla har inte blivit sorterade än) - och det här är jag riktigt stolt över samtidigt som jag tänker att det inte är så jäkla konstigt att jag inte pluggat någonting; jag har läst fanfics och gjort listor istället '-_-
 
 
3. Ibland får jag ett ordentligt sug på att gå på bio - det är så allvarligt att det inte går att stoppa. Jag bryr mig ibland inte ens om vad för slags film det är! Jag fick ett sånt anfall för några veckor sedan men kom inte iväg till biografen förrens några dagar senare, och då hade suget släppt^^
 
4. Jag får otroligt ont i fötterna när jag åker skidor - det här är ett problem då jag tycker det är kul att åka skidor! Inte för att jag är överdrivet bra på det, men det är ändå kul. Problemet är att jag inte kan åka i mer än en halvtimme innan jag är redo att stupa. Mina fötter är inte riktigt anpassade för att bära pjäxor, jag tror att det är för att jag har ett så högt fotvalv eller något; i vilket fall som helst är det otroligt irriterande att vilja ta av sig skidorna och pjäxorna efter att man knappt åkt någonting.
 
5. Jag är fömodligen den sämsta shopparen som finns - jag klarar mig en timme bland klädaffärer. MAX. Sen är jag redo att sätta mig på ett café och äta något medan resten av mitt sällskap handlar. Det hela kan bli bättre om jag är på bra humör, har bekväma kläder och inte är ofräsch på något sätt, men i slutändan är det ändå begränsad tid jag kan spendera i en affär utan att bryta ihop. Det enda undantaget är bokhandlar. Där kan man spendera en hel jäkla dag.
 
 
image Berätta 5 saker om dig själv också i en kommentar eller i ett inlägg! image