Sweetness & Lightning

Titel: Sweetness & Lightning (Amaama to Inazuma)
Mangaka: Gido Amagakure
Studio: TMS Entertainment
Avsnitt: 12
Genre: Slice of life, mat
Betyg:   av 
 = extrapoäng

Kōhei Inuzuka jobbar som lärare samtidigt som han gör sitt bästa för att ta hand om sin unga dotter Tsumugi efter att hans fru dött. Kōhei inser att han mestadels köpt färdig mat, och inte är så värst bra på att laga mat när han väl försöker: så när han träffar sin elev, Kotori Iida, på hennes mors restaurang börjar de tre laga mat tillsammans.

Jag hade sett lite vaga bilder sprida över nätet, men det var först när jag stötte på en kortare video med en av karaktärerna i Sweet and Lightning som sjöng en väldigt gullig liten låt. Att säga att jag blev charmad är att underskatta dess effekt! Efter ett litet tag vann nyfikenheten över min tvekan och jag letade upp det första avsnittet.

Jag ångrar mig inte.

Serien är jättesöt och lätt att titta på. Den underliggande, tyngre sorgen skapar en bild av realism, och karaktären belyser flera charmiga stunder mellan far och dotter. Maträtterna de lagar är inte fantastiska i jämförelse med till exempel Yumeiro Patissiere eller andra serier där de spenderar en längre tid med att laga mat, men det är hjärtevärmande och en aning motiverande. Skälet till att det är motiverande är dock inte för att karaktärerna är jättebra på att laga mat, snarare motsatsen. Det var nästan en aning frustrerande, en tonåring och en vuxen man som inte kunde grundläggande matlagning. Jag är långt ifrån en kock själv, men att följa ett recept och inte misslyckas helt är inte så svårt som de får det att verka. Så om ni vill ha en liten boost i ert självförtroende gällande matlagning så går det väldigt bra att se på den här animen!  

Bikaraktärerna var helt okej, men de verkligt intressanta var de tre huvudkaraktärerna. Man blev instinktivt glad av att se Tsumugi – barnet – och fastän jag kan tänka mig att flera kan tycka att hennes röst eller uppförande är irriterande så anser jag att hon påminner om en autentisk femåring, och är dessutom skitsöt.

Animationen var väldigt gullig och passande. Maten såg god ut och karaktärerna rörde sig fint. Allt som allt så var det här en väldigt fluffig och fin anime att se!

Bästa med animen: Den söta animationen och intrigen.
Sämsta med animen: Kunde bli lite långtråkig, och ibland blev man lätt frustrerad när karaktärerna inte visste hur man lagade till vissa grejer.