Tangentbordet räcker inte riktigt till

Jag brukar oftast inte säga sådana här saker (eller jag tycker åtminstone själv att jag inte säger det så ofta) men den här veckan har varit helt och hållet skit. På riktigt. Det var länge sedan jag har haft en sån jäkla jobbig vecka, och jag vet knappt vad det beror på! Den skulle ha varit betydligt bättre om jag bara varit klar med den dumma historia-essän tidigare men nu sitter jag här, har skrivit typ 600 ord och den ska in IDAG!? Och sen är jag redan 4 dagar sen med mitt franskaförhör? När. Hände. Det. Här? Det kanske inte låter överdrivet illa, men tro mig när jag säger att jag är en STOR tidspessimist. Jag hatar att vara sen. Till allt. Jag måste vara i tid. Men den här veckan verkar det som min vanliga inre väckarklocka har slut på batteri, för jag har inte hunnit göra NÅGONTING!? Jag måste packa, jag måste piffa till min cosplay, jag måste ordna med peruken, jag måste göra skolarbete, jag måste skriva; men jag har inte gjort NÅT! Jag är så frustrerad och arg på mig själv för jag hade lovat att jag skulle fixa allt den här veckan innan jag åker på semester. Och sen den här dumma essän i historia, den är VIKTIG och allt jag skriver är bara halvdant och jag försöker inte ens. Usch. Verkar som om jag får köra en all-nighter och bli klar med allt, vilket jag verkligen inte ser fram emot. Jag måste sova, annars blir jag tokig. 

 

 

Och nu kanske det känns lite konstigt att med all negativitet däruppe komma med det här, men på grund av mitt slasande den här veckan så missade jag att göra ett inlägg för Sandrais födelsedag, vilket är väldigt synd. Sandra, jag hoppas att du hade en bra födelsedag och fick vad du önskade dig. Jag har inte hunnit slänga ihop något men jag tänkte att jag kunde gottgöra dig någon annan dag.