Got the beat

Ahhh, jag har varit ute med båten sen i fredags, annars hade jag tänkt att jag kanske skulle kunna hinna skriva ett inlägg tidigare; men nu får det bli på söndag istället!
 
Jag är superpeppad på att skriva just nu, eftersom jag snart har hunnit ikapp mitt camp nanowrimo projekt! Allt jag behöver göra är att lägga i ordentligt idag så att jag hinner ikapp samt kommer lite före eftersom jag förmodligen inte kommer hinna skriva ett skit nästa vecka förrens på söndag. Jag tror att ni kan ana varför.
 
 - Bland annat är det min födelsedag! Jag fyller 18, hörni!
   ... och jag måste erkänna att det gör mig mer nervös än peppad -_-
 
 - NärCon på torsdag! På min födelsedag! Bäst att det är grymt.
 
 - Jobb! Ett intressant jobb som jag inte har något emot men ändå jobb! Så jag kommer inte hinna med så mycket    mer och därför måste jag göra allt idag (se: packa, städa, skriva).
 
Men ja, om jag får tjata lite mer om mitt skrivande då. De senaste veckorna har det gått SEGT. Väldigt, väldigt segt. Stryck det förresten - det senaste ÅRET har det gått riktigt, riktigt dåligt med mitt skrivande, så att det äntligen sätts igång lite är så skönt!
 
I fredags visste jag att det här var min sista chans att faktiskt skriva ordentligt, som sista helgen innan NärCon och därför sista helgen jag hinner skriva innan camp nanowrimo är över. Så vad gör jag? Inte särskilt mycket, jag spyr ut sisådär 300 ord och sen går jag och lägger mig. 
 
Igår så satte jag igång att skriva relativt tidigt, och sen så fortsatte jag bara att skriva emellanåt hela tiden. BOOM, jag skrev över 3000 ord igår och känner mig så stolt!
 
 

DRAMAtical Murder

 
Titel: DRAMAtical Murder + DRAMAtical Murder OVA: Data_xxT_Transitory
Skapare: Nitro+chiral
Studio: NAZ
Avsnitt: 12 + 1
Genre: Drama, sci-fi, shounen ai
Betyg: image av imageimageimageimageimage
 
Den här serien tar plats år in i framtiden där det bland annat finns ett otroligt populärt virtuellt stridsspel "Rhyme" och människor äger robotar; så kallade "AllMates". Aoba lever ett relativt normalt liv. Han jobbar i en skrotaffär och bor med sin farmor på ön Midorijima. Till skillnad från sina vänner spelar han inte Rhyme, och han hör inte hemma i ett av Midorijimas många gäng heller. Men, när rykten om olika försvinnanden och konstiga händelser, samt konstiga meddelanden som någon fortsätter skicka till Aoba, måste han lista ut öns hemligheter för att kunna skydda sig själv och de nära honom.
 
Av någon jäkla anledning bestämde jag mig för att titta på den här - trots att jag egentligen hört från bla. AnimeAmerica att den inte var så bra. (Jag skyller på att jag fick reda på att serien var en shounen ai, typ). 
 
Så, vart ska vi börja? Animationen är väl helt okej, men jag kom på mig själv med att irritera mig på karaktärsdesignen allt efter som serien fortsatte (Aobas kläder bland annat, herregud). Den är bara så... kliché på något sätt? Den här animen är baseriad på en virtuell novell (en väldigt yaoi-ig sådan) och det syns verkligen. Det behöver nödvändigtvis inte vara dåligt: det finns många serier som baseras på RPG spel, ta Hakuouki eller Corpse Party som exempel, och lyckats riktigt bra. Det var inte fallet med DRAMAtical Murder.
 
Plotten är, för att uttrycka mig tydligt, tråkig i mina ögon. Serien börjar relativt bra, den får mig först att tänka att "jaha, det är verkar ju inte så tokigt?" och jag blir intresserad i framtida shipping när huvudkaraktären presenteras inför ett flertal andra karaktärer som också verkar ganska spännande. Men sen gick det bara utför. Idén att försöka bygga en fullspäckad intrig samtidigt som man tar med alla spelets karaktärer och deras "lyckligare" slut med Aoba gjorde allt väldigt rörigt och förvirrande - utan någon riktig sammanhållning. Det var varken särskilt realistiskt och flera scener och plot twists gjorde mig bara förvirrad eller sur.
 
Om vi tittar lite närmare på karaktärerna så finns det inte något särskilt med dem heller. Ganska kliché och jag ogillade Aoba lite mer för varje avsnitt, mestadels för att han var så tråkig. För att uppskatta hans karaktär lite mer tror ajg att jag skulle viljat se mer scener ur hans förflutna än vad som visades, bland annat var de ganska söta och intressanta men också för att jag tyckte att en del frågor om honom lämnades obesvarade.
 
Trots allt det här så måste jag dock medge att jag inte hatar DRAMAtical Murder - jag tycker bara att animen var skitigt gjord så att säga. Men lite av det fastnade och jag tittade igenom några delar utav spelet och kom fram till att intrigen + allt det andra passade mycket bättre i ett RPG spel än i en anime. Vilket knyter samman med att jag tyckte att man verkligen såg att DM var baserad på ett spel. Jag tror att en som inte ens visste att den kom från ett spel skulle kunna gissa sig till det, faktiskt.
 
Och sen så har vi OVAn. 
 
Jag tyckte väl att när jag ändå sett hela serien kunde jag kolla in OVAn också.... dåligt beslut. Den innehöll alla "dåliga" slut från spelet som Aoba hade med alla karaktärer, och det var inte precis de ganska groteska sådana som gjorde att jag inte gillade den utan för att de band ihop allt så billigt. Den hade liksom inget syfte överhuvudtaget.
 
Bästa med animen: Jag vet inte... början? Vissa karaktärer var mer intressanta (och snyggare) än andra. Jag gillade Noiz ganska mycket (han med piercingar och fånig mössa).
Sämsta med animen: Blandningen av intrig + försöket att ta med spelets alla slut med bara 12 avsnitt.

Veckans femte dag

FREDAG! Jag kastar mig över den som en svulten varg, jag är så trött. Andra veckan på mitt jobb är över och jag kan lugnt meddela att allt går bra, jag är bara ganska trött eftersom jag går upp tidigt och jobbar hela dagen + inte har så mycket tid för annat. Missförstå mig dock inte, jobbet är ganska roligt och jag känner mig gladare och mer motiverad än jag gjorde de tre första veckorna utav sommarlovet - som jag nu i efterhand känner att jag var riktigt deppig där ett tag. Det är skönt att få in rutiner i blodet igen, det får mig att leva lite nyttigare. Ett stort plus är att jag har kört till jobbet nästan varje dag med mamma och därför övningskört mycket mer än vad jag skulle ha gjort i vanliga fall. Nu måste jag bara se till att komma igång med teorin ordentligt. Jag har läst igenom ca hälften av körkortsboken men har inte övat överdrivet mycket på vägmärken eller gjort så många test online, så ska försöka komma igång med det nästa vecka.
 
Förutom det kanske ni undrar hur det går med Camp NaNoWriMo och alla fic weeks jag pratade om tidigare? Tja, det går åt helvete kan man väl säga. Jag ligger efter med nanowrimo, men jag planerar att komma ikapp i helgen.
 
Rättelse, jag SKA komma ikapp i helgen. Om inte annars får någon kasta en sten på mig eller nåt.
 
Men som sagt så har jag inte så mycket tid över, så animetittandet och läsandet har tagit en liten paus, men jag läste bland annat senaste kapitlet av Akatsuki no Yona och Boku no Hero Academia igår och planerar att bli klar med lite recensioner under helgen!
 
Förutom recensionerna så står skrivandet och att sova högt på listan + att åka och bada med en kompis (fatta att jag inte har badat än i sommar!?) samt läsa ut körkortsboken och gå promenader.
 
Med det sagt; hoppas ni får en trevligt helg!

Love So Life

 
Titel: Love So Life
Mangaka: Kouchi Kaede
Förlag/Tidning: Hana to Yume
Volymer: 17
Genre: Romantik, shoujo
Betyg: imageimageimageimage av imageimageimageimageimage
 
Shiharu är en tjej som älskar barn, bor på ett barnhem, och jobbar extra på ett dagis. Tills den dag då en väldigt stilig farbror till två av Shiharus dagisbarn erbjuder henne ett extrajobb som barnvakt till de två år gamla tvillingarna. Shiharu accepterar och börjar snart älska sin nya låtsasfamilj.
 
Ahh, jag kan inte fatta att den här är slut nu! Jag är inte riktigt säker på om det kommer några extrakapitel eller inte än, men huvudhistorian är vad jag vet slut - så det är dags för en recension!
 
Trots att jag under tiden som jag har läst den här har växt ifrån min shoujo-fas en aning så älskar jag utan tvekan den här! Den är söt och charmig, och inte så sliskig som andra med samma genre kan vara. Stilen på mangan är väldigt gullig och anpassad för syftet, så att säga, och jag gillade den väldigt mycket!
 
Karaktärerna är ganska typiska med några undantag. Shiharu är den relativt normala "good-girl" och påminner mig en hel del om Tooru från Fruits Basket. Romantiken är low-key i början, och liksom växer fram kapitel för kapitel samtidigt som den här "familjekänslan" stärks. Jag tyckte ett tag att historien slutade vara intressant eftersom den bara fokuserade på små korta historier med tvillingarna som självklart var söta men inte särskilt givande. Det fanns också en specifik karaktär som jag rent ut sagt ogillade och störde mig på. Nu kommer jag inte ihåg var hon hette eftersom hon inte var med i slutet så mycket (eller ens överhuvudtaget egentligen, men den korta stund hon var med räckte) med den enkla anledningen att hon verkligen inte visste när man skulle ge upp.
 
Jag fattar att man ska "kämpa för kärleken" och allt det där, men om man fortsätter att tvinga på någon annan ens känslor, och sagda person är totalt ointresserad och dessutom kär i någon annan så tycker jag att det är ganska elakt av fortsätta försöka. Självklart kan man fortsätta försöka vara med personen och stötta, men sätte hon betedde sig på tryckte för mycket på "ge aldrig upp!" när det egentligen borde vara "tvinga inte på andra dina känslor". Det gav ett ganska felaktigt budskap enligt mig i en manga som annars var fylld med ganska bra moral.
 
Mangan saknar action nästan helt och hållet, men det passar perfekt och man blir inte riktigt uttråkad ens när den byter fokus och berättar mer om människorna i Shiharus omgivning, som inte var lika intressanta som huvudhistorien med medgav lite extra realism. Något som var väldigt intressant var att tvillingarna faktiskt växte under tiden! Jag vet att det låter uppenbart - för jag tror att den här mangan utspelar sig under typ två år innan de snabbspolar några år framåt i slutet - men barnen utvecklades verkligen på ett realistiskt sätt med prat, och förmåga att uppfatta saker. Det var väldigt intressant.
 
Slutet var väl bra... romansen blev nästan en aning för mesig men allt löste sig till slut och slutet var allt som allt väldigt fint.
 
Allt som allt skulle jag säga att det här är en shoujo med hög standard och kvalitet, och ni borde definitivt ge den en chans!
 
Bästa med mangan: Alla gulliga scener med tvillingarna och Shiharu, förmodligen.
Sämsta med mangan: Troligen den där irriterande tjejen jag skrev om tidigare.

Pussla ihop allt

Ahhh, jag har börjat jobba den här veckan! Det är mycket roligare än vad jag trodde det skulle vara och trots att jag är trött och inte har så mycket tid över längre så är det skönt att få rutin i vardagen igen, jag började tröttna på att ligga i soffan och inte veta vad jag skulle göra. Men nu har jag tillräckligt med grejer att hålla mig sysselsatt! Jag går upp vid fem på morgonen vilket betyder att jag inte kan vara uppe sent, så tiden jag har hemma är mycket mer begränsad än tidigare. Vilket verkligen straffar sig just nu för jag är mitt i OiHina Week (Oikawa x Hinata från Haikyuu!!) på tumblr, och jag har bara hunnit skriva en enda sak trots att jag planerar att försöka skriva ihop en fic med massa magi och älvor när jag har tid + att Camp NaNoWriMo har börjat och trots att jag satte ett ganska lågt mål på 15 000 ord så måste jag fortfarande skriva ca 500 ord/dag + SarumiFest (Saruhiko x Misaki från K Project) börjar idag och jag har knappt kommit på vad jag vill skriva - och i helgen komm jag inte ha något tid över för jag ska till Tjörn med mina kompisar och campa! Förhoppningsvis blir det inte alltför dåligt väder.
 
Jag har ett litet schema på massa fanfic händelser i min dator så att jag för en gångs skull ska försöka vara med i lite grejer. Förutom de jag nämnde ovan så kommer bland annat TsukiHina Week (Tsukishima x Hinata från Haikyuu!!) vara nästa vecka och lite senare är det KatsuDeku Week (Katsuki x Izuku från Boku no Hero Academia) sen kommer DaZatsu Week (Dazai x Atsushi från Bungou Stray Dogs) så ja, vi får se om jag lyckas komma med några fler bidrag! Jag planerar att kanske ha med min dator till Tjörn, trots att jag tror att mina kompisar blir lite sura, men jag vill bara inte hamna alltför efter i Camp NaNoWriMo för då känns det som om jag inte kommer klara det -_-
 
 
Vilket påminner mig, jag måste packa... och skriva... och sova.