Bungou Stray Dogs

 
Titel: Bungou Stray Dogs
Mangaka: Kafka Asagiri och Sango Harukawa
Studio: Bones
Avsnitt: 12
Genre: Action, superkrafter, drama
Betyg: imageimageimage av imageimageimageimageimage
 
Nakajima Atsushi ligger halvt svulten till döds bredvid en flod. Han har blivit utkastad från det hemska barnhem han bott på större delen av sitt liv och måste nu klara sig själv. Precis när han övertalat sig själv att börja stjäla för att klara sig så räddar han istället en drunknande man som flyter förbi. Självmordsbenägne och excentriske Dazai, mannen han nyss räddat, visar sig undersöka det fall som Atsushi själv är inblandad i: en mystisk tiger som härjat på gatorna, och som var orsaken till att han kastades ut från barnhemmet från början. Efter att ha löst fallet hamnar Atsushi i en ganska spänd situation, men Dazai verkar redan ha tänkt ut allt och mer eller mindre tvingar Atsushi att sedan gå med i en byrå fylld med övernaturliga utredare och konstiga personligheter!
 
Jag trodde inte att jag skulle kolla på den här (åtminstone inte än på ett tag), men jag såg på tumblr att en av karaktärerna fysiskt liknande en av mina favoritkaraktärer från K Project, så då blev jag nyfiken. Och vips! Jag har nu tittat klart på Bungou Stray Dogs!
 
Om man ser på det faktum att jag tittade klart på den så snabbt så är den bra i det fallet att man vill fortsätta titta, och jag tyckte verkligen att BSD var en bra anime. Det är bara det att i efterhand, så kan jag inte säga att jag var överdrivet imponerad av den ändå. Den var bra, jag rekommenderar den, men jag blev inte särskilt påverkad eller rörd så som jag bli av en riktigt bra anime. Hela handlingen och upplägget på BSD påminde mig faktiskt om Karneval, som jag gjorde en recension på för inte så länge sedan. Om ni kommer ihåg så blev jag inte särkilt imponerad av den, och jag kan utan att tveka säga att BSD var mycket, mycket bättre. 
 
Upplägget på den här animen är inte så ovanligt. En person med krafter bli invigen i ett slags "hemligt" sällskap som bekämpar "ondska". Konceptet är vanligt men funkar, och jag uppskattade det. Någonting som störde mig samtidigt som det bidrog till en viss originalitet är att byrån där de flesta av våra huvudkaraktärer jobbar inte har den "kamratanda" som jag är van vid. Jag kanske har blivit lite för kär i tanken på den slags familj av vänner som t. ex Fairy Tail ger en men jag tyckte att relationerna agenterna emellan var ganska svaga, och jag vill ha lite mer av den där "om du skadar någon i vår grupp så är du körd". Vissa karaktärer visade prov på detta men sen fanns det andra som var ganska mjäka - vilket inte var så kul.
 
Det som gör BSD djupt - och samtidigt är ett av deras personliga koncept - är den mer psykologiska bakgrunden. Vissa karaktärer (ganska många, faktiskt) lider av lite olika saker. Flera visar prov på depression och besatthet, dåligt självförtroende och oroande bakgrunder. Man får hela tiden skymtar av att huvudpersonen misshandlats av de som skulle tagit hand om honom, och jag vet nu när jag har läst en del av mangan att det egentligen är värre än jag trodde när jag bara sett animen. Men ja, BSD hanterar lite känsliga saker, om inte annars själva självmordsgrejen som Dazai håller på med; som jag inte helt gillar eftersom det tar något som självmord på för lite allvar. Men samtidigt är det också ihopkopplat med vad som gör karaktärernas namn och krafter så speciellt.
 
Karaktärerna (och deras krafter) är nämligen baserade på böcker och deras författare. Dazai inspireras av Osamu Dazai, en författare som begick självmord efter flera misslyckade försök år 1948, och en av hans böcker No Longer Human är också namnet på Dazais krafter. Det blir lite roligt när man känner igen namn som Borta med vindenTom Sawyer och Edgar Allan Poe, det är alltid kul att läsa saker som man känner igen, dessutom är det en otroligt spännande idé som definitivt höjer animen/mangan i mina ögon!
 
Animationen och musiken är bra - jag hittade inga fel i någon av dem. Slutet var lite intetsägande. Det känns som om alla serier den här säsongen bara är 12-13 avsnitt långa, och alla har någon form av kapande slut. Jag hoppas på en säsong två på BSD, eftersom animen slutade bokstavligt talat i början på ett nytt ark i mangan.
 
Karaktärerna är ganska standard men är intressanta i det att de har förmågan att vara både roliga och riktigt mordiska i en och samma scen. Huvudkaraktären, Atsushi, imponerade inte på mig i början. Jag tyckte han var relativt patetiskt och att hans krafter var ganska konstiga och inte så häftiga. Men han växte ändå på mig lite grann! Jag kan inte säga att han är en karaktär jag älskar, men han är förmodligen karaktären jag gillar mest i den här animen, och jag vill att han ska växa och bli ännu starkare än han är nu.
 
Bästa med animen: Konceptet med att skapa karaktärer utifrån författare och deras verk. Väldigt cool idé!
Sämsta med animen: Det lite platta konceptet blandat med vissa relationer - jag skulle vilja ha mer fokus på vänskap och band mellan karaktärer. Den kunde dessutom varit längre.