inknerd - Kill la Kill

Titel: Kill la Kill

Författare: Kazuki Nakashima

Studio: Trigger

Avsnitt: 24

Genre: Action, Komedi, Drama

Betyg: av

Efter mordet på hennes far letar Matoi Ryuuko efter hans mördare. Hennes sökande leder henne till den hårdnackade Honnouji Akademin, där hon genast blir fiende till elevkårens ledare Kiryuuin Satsuki och hennes följare. I skolans strikta elitsystem ger Satsuki duktiga elever gåvor i formen av speciella uniformer som ger dem olika sorters krafter. Efter att Ryuuko blivit besegrad av en elev i en sådan uniform går hon till sin fars nedbrända hus för att tänka, men blir istället attackerad av en talande uniform som tvingar sig på henne i jakt efter blod. Med uniformen på sig kan Ryuuko äntligen slå tillbaka mot Satsuki och kanske hitta hennes fars mördare.

Att jag började titta på den här var i sig en överraskning. Jag har nämligen (förmodligen) droppat dess "brorsa" Tengen Toppa Gurren Lagann efter att jag inte fann den intressant nog. Men kolla på den här gjorde jag! Jäkligt snabbt också, jag kollade in alla 24 avsnitt på cirka 2 dagar, vilket är lite imponerande. Kill la Kill har ett ganska löjligt koncept som faktiskt fungerade: allt handlar om kläder. De lyckas faktiskt få till en kamp till döden och världens säkerhet handla om kläder, och de gör det bra och roligt. Jag blev väldigt fascinerad.

Karaktärerna är otroligt roliga och färgstarka, en gillade jag speciellt mycket. Jag tror faktiskt att karaktären Mako skulle ha gjort serien rolig att se på även om resten sög. Hon spelade rollen som seriens "comedic relief" och hon gjorde det jäkligt bra samtidigt som hon var väldigt gullig. Ryuuko hade mycket spunk, men var inte kall och ikänslig för det, utan visar vid flera tillfällen kärlek för sin bästis, hennes familj och Senketsu (hennes uniform, som kan prata).

[Mako och Ryuuko]

Bildresultat för kill la kill mako and ryuko gif

Animens animation, färger och musik passade perfekt, och jag fäste mig rejält vid en av låtarna. Plot twisterna är också väl uttänkta och tillräckliga för att tillföra lite extra spänning i det hela. Den finns relativt mycket nakenscener i Kill la Kill, men jag störde mig inte speciellt på dem eftersom det mestadels skulle verka naturligt eller komiskt - inte som onödig fanservice. Relationerna karaktärerna emellan är väldigt speciell och cool utan att för den sortens skull vara romantisk (trots att Mako och Ryuuko gick på typ en dejt i slutet, jag förstod aldrig riktigt det där; men det var gulligt).

Stridsscenerna gjorde mig inte besviken och det fanns tillräckligt mycket action i varje avsnitt för att hålla en underhållen + bra skurkar. En varning kan vara att den här serien inte är realistisk överhuvudtaget, vilket är att vänta sig med tanke på dess koncept. Men en grej som kanske kunde stört mig mer om jag inte fokuserade på annat var hur bakgrundskaraktärerna bara användes som språngbrädor hela tiden, såg likadana ut, och förmodligen dog i drivor utan att någon höjde på ögonbrynen. Men man kan inte få allt här i livet - och som sagt, det är en ganska vanlig företeelse i mindre seriösa animeserier.

För att sammanfatta: jag trodde inte att jag skulle gilla den här så mycket som jag gjorde, men det gjorde jag. Även om konceptet inte känns lockande för er så uppmuntrar jag er att ge den en chans!

Bästa med animen: det löjliga men roliga konceptet och karaktärerna (speciellt Mako).

Sämsta med animen: en ganska kliché slutstrid.